Lurre med bror

Allt är inte bättre på film
För er som inte hört mig gnälla om det, för er som inte känner mig och för er som av annan anledning inte känner till det har jag slutat med sötsaker. Jag är väl en person som i det närmaste är att betrakta som en gottgris. Därför har jag nu kvävt tillförseln på smågodis, mjölkchoklad, chips, glass, semlor, fikabröd och det mesta annat i livet som kittlar mina sinnen. För att klara av detta så går jag självklart nuts på de saker som inte står på listan ovan, tex baguetter, mörk lyxchoklad, dyra charkuterier och brieost.
Mat får jag dock inta, därför gör jag detta gärna, mycket och med andakt. Idag spenderade jag lunchen med mina käre bror Tim på restaurangen Il Forno con Tapas på Vasagatan i City. Maten smakade utmärkt, som ni ser nedan åt jag caneloni fylld med parmaskinka, mozzarella i bechamel- och tomatsås. Mycket gott. Som det ofta blir när jag och Tim hänger blev det mycket snack om fotboll och ett av ämnena för dagen var vilka forwards i världen som skulle kunna lyckas lika bra som Samuel Eto'o i Barcelona. David Villa självklart, troligen Wayna Rooney och kanske kankse även, en av mina favoriter, Dimitar Berbatov.

Liverfool, förlåt, Liverpoolsupporter med varma känslor för Scampipasta och Fernando Torres
Tim som håller på Liverfool försökte övertala mig om Fernando Torres också. Jag är den förste att instämma i hyllningskören för El Nino. Men Barcelona varken ska eller spelar på kontring utan ligger väldigt högt, därför tveksamt om Torres skulle få maximal användning av sin utomjordiska snabbhet på 30 meter. Så, då vet ni att både jag och Tim är nördar som äter alldeles för god mat och därför kommer bli tjocka!
Pelle
Kommentarer
Trackback