Middag med Ruth - Staden som sover?
Kom just tillbaka efter en utomordentligt trevlig middag med Ruth. Ute- och restauranglivet här i Visby har med säkerhet varit större i sommras, endast ett par (ensamma) själar begav sig ut ur hemmet för att spisa ett vällagat mål mat denna tisdag. Kvalitét går ju dock som bekant före kvantitet. Den genuina känsla som Visby utstrålar bara i sin rena uppenbarelse är, i ordets sanna bemärkelse, imponerande.
Som NKOTB är det delat svårt/intressant att känna av pulsen i en ny stad. Kontrasten från New York häromveckan är minst sagt påtaglig. När 08-orna och övriga lyckosökare, tillsammans med värmen, lämnat staden kom Visbyborna tillbaka. Staden lever med andra ord i högsta grad. Ändå kan man inte undkomma känslan av att lugnet är där för att stanna, åtminståne till nästa sommar. Då kommer lokalbefolkningen än en gång fly staden när den blir belägrad av överförfriskade, skrikande, rökande och välbetalande främlingar.
Staden man inte vet om den sover, eller inte.
// Pelle
Som NKOTB är det delat svårt/intressant att känna av pulsen i en ny stad. Kontrasten från New York häromveckan är minst sagt påtaglig. När 08-orna och övriga lyckosökare, tillsammans med värmen, lämnat staden kom Visbyborna tillbaka. Staden lever med andra ord i högsta grad. Ändå kan man inte undkomma känslan av att lugnet är där för att stanna, åtminståne till nästa sommar. Då kommer lokalbefolkningen än en gång fly staden när den blir belägrad av överförfriskade, skrikande, rökande och välbetalande främlingar.
Staden man inte vet om den sover, eller inte.
// Pelle
Kommentarer
Trackback
